Skansen

Trills har varit på Skansen! Efter ha blivit rätt orädda för djuren på den lokala bondgården var det dags att utöka floran med djur på Skansen. De tyckte det var kanonkul, men det är synd att man inte riktigt kommer så nära inpå. 

Men det var nog minst en lika stor upplevelse att bara vara inne i Stockholm. De tittade storögt på alla bussar, spårvagnar och husdjur som tassade förbi. 

Kanan och myrorna

Idag hittade vi en jättelång kana. Trodde först att trills nog inte skulle våga, men icke!

Efter att en provåkt och skrattat var cirkusen igång. De åkte nog sisådär 100 gånger, var. Viss trafikreglering var dock nödvändig…

Efterhand blev åken mer och mer våghalsiga. Tillslut såg det ut såhär…

Helt abrupt avbröts all åkning. Victor hade hittat MYROR på kullen. Efter att ha visat myran för brorsorna hade de myrorna inte en lätt eftermiddag…

Hästar, Får och Sand

Hästar, Får och Sand, ja det är helgens ledord efter en vecka som mest inneburit feber.

Katten tittade förbi lekplatsen och fick finna sig i att bli förföljd mest hela tiden. Bäst att pysa tyckte den till slut.

På bondgården har trills tuffat till sig. Nu vågar de till och med klappa hästen. De skickar i alla fall fram en som får provklappa och se om något farligt inträffar. Hur den urvalsprocessen ser ut är oklart men till slut hade alla klappat hästen.

Fåren var rätt avvaktande idag. Kan nog bli lammungar där inom kort.

Kaahh

Solen sken idag med och temperaturen tog ett skutt upp på plussidan, så det blev en repris på sandgrävandet idag! Efter en timmes febrilt grävande smög sig en liten gäst upp och studerade oss på behörigt avstånd. Det var Morris (namnet fick jag reda på av en annan pappa) som var lite nyfiken på vad det var för aktivitet som pågick. Hugo, William och Victor märke först inte att han satt där, och jag tänkte att detta kommer ju att sluta i total katastrof med tanke på deras tidigare katt-erfarenheter.

Men jag blev klart överraskad när de faktiskt behöll fattningen när katten upptäcktes, och till och med började gå mot den. Morris spatserade iväg och gick ett varv runt lekparken, med trillingarna på ca 30 meters avstånd efter, innan han drog vidare. Grävarbetet återupptogs, och efter 10-15 minuter kom Morris tillbaka och hoppade upp på klätterställningen – DÅ brast det för Hugo. Medelst avgrundsvrål och fladdrande armar kom han springande mot mig, och millisekunden efter hakar William och Viktor på.

Katastrofen är total och 3 st 2-åringar står och drar mig i byxorna i ren och skär skräck 🙂 Nåja, de lugnade ner sig efter ett par minuter, och då kunde man ju faktiskt stå och studera Morris en liten stund innan trion fast beslutna gick mot vagnen för nu skulle vi åka hem!